Om man placerar AI på människans historiska tidslinje är vi i bronsåldern. Stenåldern var hela den långa tiden då ingen satsade riktiga summor på AI och det mesta inte var i verklig användning, bara i vissa användsfall. Sedan kom brons, och efter det fanns det ingen som inte visste om det.
Stenarna
Stenåldern är ojämförligt längst av alla åldrar. Så var det med AI också. Spamfilter, rekommendationer, bildigenkänning, sådant som få ens kallade AI när det användes. Enkla verktyg som gjorde en sak var. I jämförelse med dagens system var de stenar.
Sedan kom brons. Koppar och tenn smälts ihop till något som ingetdera var för sig. Så fungerar dagens system också. En kraftig modell, integrationer och verktyg runt omkring, ihopsatt till en helhet. Materialet kan användas med nästan vad som helst till nästan vad som helst. Det är dyrt, och det ändrar ändå hela världen snabbt.
Bronsen började gjutas 2017 med Googles paper "Attention Is All You Need", men den bröt ut på riktigt först med ChatGPT 3.5. Före den visste de flesta inte att de använde AI. Efter den var det omöjligt att inte veta.
Frågorna ingen hinner ställa
Mitt i guldruschen ställs vissa frågor inte alls. Vicki Boykis skrev i juni om lokala modeller och frågade ungefär: om performance och pris faktiskt begränsar oss, vilka arkitektur-tradeoffs behöver vi göra? (Boykis 2026) Det är en fråga som nästan ingen har ställt under token gold rush. Brons var dyrt av en orsak. Tennet fanns inte överallt, det krävde långa handelsvägar, och det var vad som till slut satte gränsen.
När det ska betala sig
Runt 2010-talet började företagen på riktigt utnyttja sin teknologi och marknadsposition för att tjäna pengar. Det skulle förklara varför många tycker att teknologin efter 2015 blivit långsammare bättre, och varför allt fyllts med reklam och microtransaktioner. Nu frågar alla när AI-investeringarna ska betala sig tillbaka. Skillnaden är att förra gången var det i praktiken redan rika investerares pengar som stod på spel. Den här gången går hela världen ner med dem om det inte löser sig.
Järnet
På bronsåldern var det knappast många som tänkte att det på så kort tid skulle komma ett ännu effektivare material. Bronsåldern blev mycket kortare än stenåldern, och nästa steg kom snabbare än väntat.
Järn är egentligen inte bättre än brons. Rent järn är mjukare. Det som gjorde skillnaden var tillgången. Järnmalm fanns nästan överallt, tennet gjorde det inte. Så järnet kom ut i samhällena på ett annat sätt än bronsen någonsin gjorde.
Så skulle jag gissa att AI-järnet ser ut. Alla har tillgång, det är inte längre så dyrt, och det går fortfarande att använda till många olika saker. Men värdet ligger i att AI implementeras på rätt sätt in i allt vi redan har. Inte dumma chatbottar, utan specialverktyg som faktiskt fungerar och gör livet lättare för den som använder dem.
Vi vet inte hur det ser ut ännu. Det är just därför jag tror att vi fortfarande är i bronsåldern.
— Niklas